Matte var ute och la ett kort spår till mig idag. Hon orkade inte köra iväg utan tänkte att hon skulle lägga det på den vildvuxna ängen som finns strax här intill. Hon gick dit hittade ett par pinnar för att markera start och slut och sen en riktpinne lite längre bort efter spårslutet. Jättebra tänkte hon där hon gick nerböjd i solgasset. Plötsligt hörde hon ett klick, tittade upp och fick syn på en matte med sin hund. Lite generat ropade matte att hon höll på att lägga ett spår och därför gick så konstigt.

-Ååå svarade den andra matten, spår det gillar min hund.

-Ojdå, då kanske inte spåret finns kvar när jag har hämtat min hund.

-Ingen fara, vi går en omväg så ni får spåra i fred.

Tänk vilken tur att den kvinnan förstod och visade hänsyn. Matte har nu lärt sig att det inte är så lätt eller lämpligt att lägga spår så nära bebyggelsen där alla andra också vill rasta sina hundar. Undra hur Matte tänkte egentligen eller tänkte hon inte alls som vanligt.

Nåja, Matte gick och hämtade mig och så fort vi kom in på ängen kände jag vart Matte gått för att komma till spårstarten. Strax innan spårstarten satte matte på mig selen och sen gick vi iväg mot första pinnen (alltså där spåret startade, inte en apport). Jag tog spåret utan krångel och Matte hade lagt korvbitarna tätt så jag fick ner farten och hann äta en hel del. Mot slutet kom korvbitarna lite glesare, Matte hade inte tagit tillräckligt med godis med sig ut. Men det gjorde inget för jag följde spåret ändå men tempot ökade något. Jag hittade den lilla korvhögen på slutet men då var jag så inne i spåret att jag helst velat fortsätta där Matte gått vidare för att komma ut från ängen. Sen gick vi en härlig runda i höstsolen.

Nu i kväll har vi haft besök, jag och Alpina har inte träffat besöket men Matte berättade att det var en liten lagottotik som var här. Matte hjälpte till att klippa det bruna lilla trollet Vega och när de gick här ifrån så såg Vega ut som en jättefin lite lagottoflicka. Matte tyckte hon var jättesöt och go. Men hallååå Matte, du har ju redan mig och Alpina. Vi är ju finast eller hur?!

Ofelia

 

Totti

1 oktober 2009 14:33

Ja, det är mycket de där tvåbeningarna ska hålla i huvudet, t ex att hitta ett ställe där det inte går så mycket folk som förvillar spåret. Matte har lovat mig korvspår, men det vete sjutton när det blir av...

http://www.tottskrutten.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har varit vinter i Skåne!    Vi letar efter Tomten i snön. Vi lyckades inte hitta honom den dagen men vårt sökande fortsätter!      Tomtejägarna Alpina & Ofelia ...

I förra veckan var vi en tur till Båstad. Trots grått och tråkigt väder var det härligt att komma dit upp. Alpina hade inte glömt var hon förra gången hittade en kanin i trädgården så den hörnan av det egentligen avhängnade trädgårdslandet undersökte...

Matte har fått låna en klippmaskin och den har hon provat idag. Både jag och mamma Ofelia har varit övningsobjekt. Vi borde anat ugglor i mossen redan igår för då lurade Matte oss till storrengöring. Det schamponerades och sköljdes så att löddret...

Vi har haft nattgäst, Lovikka har varit på besök i helgen. När vi gick för att hämta Lovikka så följde Smulan med men på vägen tillbaka blev vi av med henne. När hon inte hade kommit hem på eftermiddagen så fick vi alla ut för att leta. Samma runda...

Äntligen en härlig runda i underbart väder. Matte har varit bortrest och arbetat mycket den senaste tiden. Nu hoppas vi på bättring och mer tid för oss igen. Med oss på rundan hade vi även katten Smulan. När vi ligger och poserar för kameran så s...