Japp nu slapp jag inte undan längre. Direkt efter frukost så åkte saxen fram. Det klipptes och klipptes, men som den snälla hund jag är så stod jag tålmodigt och stilla på klippbordet. Åtminstone så länge matte och jag var själva i rummet. Kom någon annan in så ville jag ju kolla om personen ifråga kunde tänkas rädda mig eller i alla fall ge mig godis. Så här snygg blev jag.

På kvällen grillade familjen och jag släppte inte husse ur sikte. Han höll på att greja med grillen och små knyten med lax, det luktade så gudomligt. Varje gång han gick till köket så följde jag efter och så gick han tillbaka till grillen och då var jag med. Jag är helt fantastisk på att gå fot i dessa lägen.

Grillkryddan Ofelia